Månad: januari 2014

Vinprövning!

Vinkännare är en outsinlig källa till komik, med sina krystade ordval och uttryck. Ett fint exempel är Carl-Johan Malmbergs artikel om bourdeaux- och bourgogneviner i SvD häromåret. Han berättar att han och några vänner ibland äter och dricker tillsammans, och tvistar om vilket av de två distrikten som är det bästa: ”En av oss är en hängiven claret man som säger sig vilja bli begravd med en flaska Mouton-Rothschild”. (Claret är visst det engelska ordet för bordeaux).

Och detta är bara början. Texten, som övergår till en hyllning av bourgogne, avslutas på följande vis: ”Bourgogne är mystiken hos det näraliggande. När man smakar dem minns man det man aldrig upplevt. Ofta har jag också noterat att mittpunkten av en mogen bourgogne är liksom ett tomrum, vibrerande av något okänt. Och hittar man rätt i valet av bourgogne – ja, då handlar det om flytande lycka!”.

Prilligheter som dessa gör förvisso parodier överflödiga. Men det hindrar inte att diverse komiker tagit sig an uppgiften med framgång, som Robert Gustavsson i det här klippet:


Den brittiske humoristen Stephen Potter drev med vinkonnässörer redan på 50-talet i ”Livsmannaskap” (One-upmanship), en bok som lär ut hur man får övertaget i olika situationer i sällskapslivet. Med hjälp av olika (påhittade) bluffar-experter visar författaren hur man beter sig som en kännare inom områden man egentligen inte vet ett smack om. På vinfronten lyfter han fram gentlemannen Bath-Meriton, som brukade köra med tricks som att hålla upp glaset och lysa på det med en liten ficklampa: 

20130723_200907

Lägg märke till trumfkortet med att dricka från den bortre änden av glaset!

Claes Erikssons ordekvilibrist till finsmakare går inte heller av för hackor:

Annonser