Månad: februari 2016

”The Revenant” – en hjälte återuppstår

Varför ”dör” Leonardo DiCaprios pälsjägare en bit in i ”The Revenant”? Därför att det är ett huvudinslag i berättarmönstret ”Hjältens resa” som är grunden i massor av Hollywoodfilmer – särskilt tydligt i äventyrshistorier som ”James Bond”, ”The hunger games”, och ”Harry Potter”.

Bl.a. följande inslag brukar ingår i dessa filmer:

* Hjälten (huvudpersonen) lever sitt vanliga liv
* Får en kallelse till ett äventyr: James Bond får ett nytt uppdrag, Katniss ska delta i Hungerspelen, Harry Potter antas till Hogwarts
* Möter en Mentor: Q/Haymitch/Dumbledore.
* Ger sig av på en resa till: vida världen, ”Hungerspelen”, Hogwarts
* Är nära att dö: Bond plågas i skurkens näste, Katniss nära dö av ett sår, Harry skadas i quidditch-olycka
* Återhämtar sig
* Får revansch i en slutstrid: stoppar domedagsmaskinen, vinner hungerspelen, besegrar Voldemort.
* Återvänder hem

revenant_caprio

Mönstret återkommer även i nya DiCaprio-dramat ”The Revenant”, där vi får följa pälsjägaren Hugh Glass jakt på den man lämnat honom att dö efter att ha blivit utsatt för en björnattack. Filmen börjar med att Hugh tvingas fly in i skogarna tillsammans med en skara män efter ett indianöverfall, och här finns samma inslag som i filmerna jag räknade upp ovan, bl.a. kallelsen till äventyret, resan ut i världen, nära döden-inslaget en bit in i historien och hjältens revansch i en slutstrid.

Alla de här momenten ingår i Hjältens resa, eller ”Monomyten”, som är en urgammal berättarstruktur som återfinns i myter och sagor från hela världen – från antikens legender till indiska folksagor. Kännetecknande är ett antal återkommande händelser i intrigen  liksom diverse arketyper (stående rollfigurer) som ”Hjälten” och ”Mentorn”.

Själva begreppet myntades av mytforskaren Joseph Campbell för över 60 år sedan, och på 1990-talet visade manusgurun Christopher Vogler i boken ”The writer’s journey” hur vanligt det är på film och varför det passar mediet så bra. Ett berömt exempel är ”Star Wars” (1977) vars upphovsman George Lucas var djupt influerad av Campbells idéer när han skapade sin rymdsaga.

writers journey vogler

Vogler har renodlat föregångarens mönster till 12 olika ”steg” d.v.s. olika stadier i berättelsen som Hjälten går igenom. I action- och äventyrsfilmer är de högst konkreta och rör liv och död, medan de i t.ex. dramer och romcoms vanligen är mer symboliska..
Konceptet enligt Christopher Vogler:

heros journey

Innan jag går in på ”The Revenant” exemplifierar med jag hur välkända ”Star Wars” följer den här strukturen:

Hjältens resa á la ”Star Wars”

1.Vardaglig värld: Luke bor med fosterföräldrarna. Hugh bor med andra pälsjägare.
2. Kallelse till äventyret: Luke får ett meddelande via Leias hologram.3
3. Avböjande av utmaningen: Tackar först nej till erbjudandet.
4. 
Möte med Mentorn Luke får lasersvärdet av Obi-wan
5. Stiger över den 1:a tröskeln (Entré i den ”Särskilda världen”): Luke beger sig till Mos Eisly tillsammans med Obi-Wan

Akt 2 (där vanligen större delen av storyn utspelar sig)

6. Tester av olika slag; möten med allierade och fiender
7. Närmandet av ”den innersta grottan”: fiendens högborg, här Dödsstjärnan.
8. Prövningen (skenbar död):  Luke och gänget ytterst nära att gå under i sopförstöraren
9. Belöning: Luke och Leia lyckas sno ritningarna över Dödsstjärnan

Akt 3

10. Vägen tillbaka/flyktparti
11. Återuppståndelsen, d.v.s. slutprovet eller slutuppgörelsen med fienden: Dödsstjärnan förstör.
12. Återvänder med elixiret – skatten eller lärdomen som även kan hela omgivningen: fred råder åter i galaxen

Det här schemat återkommer (i ungefär den här ordningen) i film efter film – från äventyrshistorier som ”Hunger games” och ”Batman” till svenska dramer som ”Monica Z” och ”Återträffen”. Liksom i kostymfilmen ”Suffragette”. (länkarna går till tidigare artiklar av mig)

”The Revenant”, som utspelar sig i 1820-talets Amerika, har med de flesta av stegen, om än i lite annan form:

* Vardaglig värld: Hugh lever tillsammans med andra pälsjägare i ett läger.
* Stiger över första tröskeln: Lägret utsätts för en indianattack och Hugh tvingas fly in i skogarna tillsammans med en skara män. Med är också Hughs son Forrest vars mor var indian.
* Kallelse till äventyret: Hugh åtar sig uppdraget att leda männen i säkerhet till ett avlägset fort.
* Möte med Mentorn – i den här filmen är Hjälten själv Mentorn, vars kunskaper de andra får förlita sig till.
* Tester av olika slag, möten med allierade och fiender: De flesta i ”flykt”-gänget litar på Hugh medan några, särskilt Fitzgerald, hatar honom p.g.a. hans samröre med indianer. Fienderna består här också av indianerna som jagar männen.
* Prövningen (skenbar död) – Hugh är ytterst nära att dö av en björnattack. Den opålitlige Fitzgerald sätts att vakta honom, vilket slutar med att han dödar Hughs son och puttar ner Hugh i en nygrävd grav där han lämnas att dö.
* Vägen tillbaka: Hugh återhämtar sig sakta men säkert under sin tillbakaväg genom vildmarken, med bara ett mål i sikte: att döda Fitzgerald
* Återuppståndelsen: får revansch på sin fiende till slut genom att döda honom i en knivfajt

hardy
Tom Hardy som den svekfulle John Fitzgerald i ”The Revenant”.

Lite mer om några av stegen:

Avböjandet av utmaningen
Det här tidiga steget i resan hoppade jag över nyss. Vanligen innebär det här inslaget att Hjälten först tvekar p.g.a. rädsla för det okända (lex Luke Skywalker/Bilbo). Men i vissa fall, som i ”The Revenant” är det istället andra som tvivlar på Hjälten eller försöker hålla hen tillbaka. Andra exempel: Katniss familj i ”Hunger Games”, ”Harry Potter” där styvpappan vill hålla tillbaka Harry från Hogwarths och den magiska världen.

harryletters
Harry Potter gläds över att bli antagen till Hogwarts men hans styvfamilj försöker hålla honom tillbaka.

Prövningen
Ett av de viktigaste inslagen är Prövningen (”The Ordeal”). Det här är skedet då Hjälten enligt Vogler ”konfronterar sin största rädsla och närapå går under”, som när Batman spöas upp av Bane i Gothams kloaker, och James Bond fångas in skurkens näste där han närapå blir plågad till döds.

I ”The Revenant” sker detta i flera steg, då Hugh först skadas svårt i en björnattack och sedan puttas ned i en grav där han lämnas att dö av Fitzgerald. Innan skurken gör detta begår han dessutom ett fruktansvärt dåd genom att döda Hughs son inför faderns åsyn.

Joseph Campbell kallar det här inslaget för ”Valfiskens buk”, efter Bibelns Jona. Ofta hamnar hjälten här bokstavligt talat i en grotta/avgrund,  som i ”Insidan ut” och ”Mission Impossible: Rogue Nation”. Campbell menar att Hjälten här måste ”dö” för att kunna födas på nytt. Det sistnämnda sker väldigt bokstavligt i ”The Revenant”, där Hugh reser sig upp ur sin egen grav och återvänder till livet (engelskans ”revenant” betyder för övrigt ”person som återuppstått från de döda”). Christopher Vogler menar att det inte finns något dramatiskt skeende som publiken gillar mer än just död och pånyttfödelse, vilket förklarar Prövningens centralställning.

Det här steget beskrivs vanligen som ett tillfälligt nederlag, som Hjälten relativt snart återhämtar sig från. Men sällan har väl detta inslag fått så stor plats som i den här filmen. Vad är väl Banes misshandel av Batman mot den veckolånga plåga som stackars Hugh utsätts för i vildmarken? Inte bara tas hans älskade son ifrån honom – större delen av filmen går åt innan Hugh är i tillräcklig fysisk form för att kunna möta fienden på nytt. Inte är han ”starkare än någonsin” i slutet heller, här är mera fråga om att han äntligen kan stå på benen i slutet. En parallell finns i ”Ivanhoe”, där hjälten i slutfajten knappt kan stå på benen efter att ha sårats i ett tornerspel tidigare i handlingen.

Men nu skyndar jag händelserna i förväg. Slutstriden/slutuppgörelsen kallas i den här strukturen för ”Återuppståndelsen”:
Det är nu Hjälten får revansch på sin fiende eller belackare. Hugh vinner traditionsenligt denna strid genom att döda Fitzgerald med kniv. Men här skiljer sig”The Revenant” från många andra filmer med en slutfajt av det här slaget. I enlighet med filmens dystra stämning får Hugh visserligen sin hämnd, men blir inte mycket gladare för det. Frun och sonen får inte liv igen hur många fiender Hugh än dödar. Det finns ett liknande slut i Ridley Scotts ”The Gladiator”, där soldaten Maximilian till sist får sin hämnd på fienden genom att döda honom – till priset av att han dör själv. I båda filmerna får Hjälten här sin älskade familj (som blivit dödad) för sitt inre, men medan Maximilian äntligen tycks finna frid ser Hugh bara bitter och förgrämd ut.

Bortsett från de olika ”stegen” kännetecknas Hjältens resa av ett antal återkommande arketyper/stående rollfigurer, såsom Hjälten, Skuggan (fienden) – i det här fallet Fitzgerald – och Mentorn. Vill du veta mer om VARFÖR Hjältens resa är ett så populärt koncept så har jag skrivit om det i bl.a. artikeln om Tid för hjältar från i december. Där skriver jag också mer om vad de olika stegen symboliserar och har för mytologisk innebörd enligt Campbell och Vogler.

Det var allt om Hjältens resa för idag!

Annonser

Kvinnliga rösträttshjältar

Berättarmönstret ”Hjältens resa” finns i otaliga moderna filmer, särskilt tydligt i äventyrshistorier som ”Star Wars”, ”Spectre” och ”Hunger games” vilket jag skrev om i december. Idag skriver jag om hur det ligger bakom bioaktuella kostymfilmen ”Suffragette”, som handlar om kampen för kvinnlig rösträtt i England.

layout.indd

”Hjältens resa” är (kortfattat) en urgammal berättarstruktur som återfinns i myter och sagor från hela världen. Kännetecknande är ett antal stående händelser i intrigen, liksom ett antal återkommande arketyper/rollfigurer såsom ”Hjälten”, ”Mentorn” och ”Skuggan” (Fienden). Bl.a. dessa inslag brukar finnas med: 

* Hjälten (huvudpersonen) lever sitt vanliga liv
* Får en kallelse till ett äventyr (James Bond tar sig an ett nytt uppdrag, Katniss ska delta i Hungerspelen)
* Möter en Mentor (som ”M”, ”Q” eller Haymitch)
* Ger sig av på en resa (till Panem i ”Hungerspelen” t.ex.)
* Är nära att dö/får ett svårt bakslag någonstans i mitten av historien (James Bond plågas av Blofeld)
* Återhämtar sig
* Får revansch i en slutstrid eller en annan slags upprättelse (spränger Dödsstjärnan, räddar världen)
* Återvänder hem igen

Själva begreppet myntades av den amerikanske mytforskaren Joseph Campbell för över 60 år sedan, och på 90-talet visade manusgurun Christopher Vogler i boken ”The writer’s journey” hur väl det lämpar sig för filmberättande. Åtskilliga kända filmer har det som grund – ett berömt exempel är ”Star Wars” vars upphovsman George Lucas var djupt influerad av Campbells idéer när han skapade sin rymdsaga.

Vogler har renodlat föregångarens mönster till 12 olika ”steg”, d.v.s. olika stadier i berättelsen som Hjälten går igenom. I action- och äventyrsfilmer är de konkreta och rör liv och död, medan de i dramer ofta är mer symboliska. Innan jag går in på ”Suffragette” exemplifierar jag med ”Star Wars” från 1977 som de flesta har sett:

Hjältens resa á la ”Star Wars”

  1. Vardaglig värld: Luke bor med fosterföräldrarna.
  2. Kallelse till äventyret: Luke får ett meddelande via Leias hologram.
  3. Avböjande av utmaningen: Tackar först nej till erbjudandet
  4. Möte med mentorn: Luke får lasersvärdet av Obi-wan.  
  5. Stiger över den 1:a tröskeln: (Entré i den ”Särskilda världen”): Luke beger sig till Mos Eisly tillsammans med Obi-Wan

Akt 2 (där vanligen större delen av handlingen utspelar sig)

  1. Tester av olika slag; möten med allierade och fiender
  2. Närmandet av ”den innersta grottan”: fiendens högborg, här Dödsstjärnan
  3. Prövningen (skenbar död): Luke och gänget ytterst nära att gå under i sopförstöraren
  4. Belöning: Luke och Leia lyckas sno ritningarna över Dödsstjärnan

Akt 3

  1. Vägen tillbaka (flyktparti, typ)
  2. Återuppståndelsen, d.v.s. slutprovet eller slutuppgörelsen med fienden: Dödsstjärnan förstörs
  3. Återvänder med elixiret, d.v.s. skatten eller lärdomen som även kan hela omgivningen: fred råder åter i galaxen

Det här schemat återkommer (i ungefär den här formen) i film efter film – från äventyrshistorier som ”Hunger games” och ”Batman” till svenska dramer som ”Monica Z” och ”Återträffen” (länkarna går till mina tidigare artiklar)

heros journey

De flesta av de 12 stegen återfinns även i ”Suffragette”, där vi får följa hur fabriksarbetaren Maud (Carey Mulligan) dras in i den kvinnliga rösträttsfrågan i London för drygt 100 år sedan:

  1. Vardaglig värld: Maud jobbar i fabriken och umgås med familjen. En slitig men bekant tillvaro.
  2. Kallelse till äventyret: Kollegan Violet lockar Maud att joina kvinnorörelsen.
  3. Avböjande av utmaningen: Tackar nej till erbjudandet – skräms av det okända.
  4. Möte med mentorn: Violet inviger henne i kvinnorörelsen.
  5. Stiger över första tröskeln/entré i särskilda världen: Börjar delta politiska möten m.m.
  6. Tester av olika slag; möter allierade och fiender: Medsystrar resp. poliser
  7. Prövningen (svårt nederlag): Maud blir tvångsmatad i fängelset efter att ha hungerstrejkat. Blir också fråntagen sin son.
  8. Återuppståndelsen: Slutuppgörelsen på kapplöpningsbanan där Mauds medkämpe kastar sig framför en häst och dör.
  9. Återvänder med elixiret: Tack vare kvinnans död väcks omvärldens sympati för kvinnorna, och ett nytt kapitel i kampen börjar.

Lite mer om några av stegen:
Avböjande av utmaningen
Det här är ett av de mest typiska hjälte-inslagen, som när Bilbo först dissar Gandalf eller Neo tackar nej till Morpheus i ”The Matrix”. Detta steg symboliserar enligt Vogler hjältens rädsla för det okända (”man vet vad man har men inte vad man får”). Det är därför som det krävs övertalning innan Maud känner sig redo att bejaka äventyret.  

Gandalf (1)

Stiger över första tröskeln
I äventyr som ”Star Wars”, ”Lord of the rings” och ”Harry Potter” är det här steget konkret och lätt att identifiera – det är helt enkelt när Hjälten lämnar sin trygga hemtillvaro och påbörjar resan mot det okända. I ”Suffragette” sker det när Maud börjar hänga med de kvinnliga rösträttskämparna och vistas i deras lokaler – en ny och spännande men också farlig värld öppnar sig.

Prövningen
Detta är ett huvudelement i Hjältens resa. Det är här som Hjälten enligt Vogler ”konfronterar sin största rädsla och närapå går under”. I James Bond-filmerna inträffar det här skedet vanligen när 007 tas till fånga av skurken och nästan blir dödad, och det är här som Batman spöas upp av Tom Hardys Bane i Gothams kloaker. I ”Suffragette” kan man nog tala om TVÅ prövningar.  Ett sker på det politiska planet när Maud sätts i fängelse och blir brutalt tvångsmatad efter att ha hungerstrejkat – värre än så kan det knappast bli för en som hänger sig i den här striden. En annan svår Prövning är när Mauds make Sonny låter adoptera bort deras gemensamma barn, efter att först ha kastat ut Maud från hemmet som straff för hennes politiska gärning. Syftet med det här steget är enligt Joseph Campbell att hjälten måste ”dö” för att sedan kunna återfödas – den som klarar det här är mer rustad än någonsin att strida mot fienden.

bond goldfinger
James Bond hotas av Blofeld.

Återuppståndelsen
Återuppståndelsen är vanligtvis detsamma som slutstriden/slutuppgörelsen, som när Luke lyckas spränga Dödstjärnan i Star Wars. I den här filmen sker detta inslag på lite annorlunda/vagare vis, när Maud tillsammans med en medkombattant tar sig till en kapplöpning för att protestera i kungens närvaro. Maud är visserligen med på uppdraget men det är väninnan som tar det fatala beslutet att kasta sig framför kundens häst med följden att hon dör.

För Mauds del händer inte mycket mer i filmen men här inträffar ändå det typiska steget ”Återvänder med elixiret”: Hjältens slutliga uppoffring medför en belöning som även spiller över på omgivningen, i det här fallet får kampen för rösträtt ett uppsving tack vare kvinnans död. Andra exempel är i ”Star Wars” där hjältens slutseger medför fred för hela galaxen, och ”The imitation game” där Alans Turings kodknäckande leder till att miljoner människoliv sparas.

Arketyper i ”Suffragette”

Förutom de olika stegen kännetecknas Hjältens resa av ett antal arketyper, det vill säga en uppsättning rollfigurer som återkommer i berättelse efter berättelse genom århundradenas lopp. I ”Suffragette” finns bl.a.:

Hjälten
Huvudpersonen som kännetecknas bl.a. av hon har ett eller flera tydliga mål som hon vill uppnå – i det här fallet Mauds kamp för kvinnlig rösträtt.

Mentorn
Läromästaren som inviger Hjälten i den nya miljön alternativt förbereder henne för den (t.ex. Gandalf, Dumbledore eller bästa vännen i en romcom). I ”Suffragette” uppenbarar sig mentorn i form av fabriksarbetaren Violet som lär henne allt som behövs om kvinnosaken. 

Skuggan
Vanligen detsamma som fienden, vars främsta drivkraft är att hindra Hjälten från att uppnå sitt mål (som Sauron i ”LOTR” eller Lord Snow i ”Hunger Games” t.ex.). I ”Suffragette” är Skuggan etablissmeanget i allmänhet men kriminalinspektören Arthur Steed i synnerhet – det är han som med alla medel förföljer kvinnorna i syfte att krossa dem och deras kamp.

suffra_gleeson
Arthur Steed (Brendan Gleeson) är Skuggan i ”Suffragette”.

Tröskelväktare är personer som på ett eller annat sätt försöker hindra eller hålla tillbaka Hjälten under resans gång (ofta hantlangare till Skuggan) – i den här filmen i stort sett alla förutom suffragetterna själva, bl.a. Mauds make Sonny som försöker hindra henne att ansluta sig till kvinnosaken.  

En fråga är förstås varför Hjältens resa är så populärt på film. För den som vill veta mer så har jag flera gånger skrivit om förklaringen till detta, senast i min artikel om ”Star Wars”, ”Spectre” och ”Hunger games” från december.

Det var allt om Hjältens resa för den här gången! Återkommer snart med en genomgång av den Hjälte-influerade The ”Revenant” med Leonardo Di Caprio i huvudrollen.